Baby J har ju sovit sämre i drygt en månad nu. Han vaknar 3-5 ggr per natt och måste sövas om. När han var lill-liten vaknade han ju lika ofta, men då var det ju för att äta. Nu vaknar han lika ofta av någon annan (oklar) anledning. Ofta hinner jag inte somna om, eller precis somna om innan han vaknar igen. Min sömn är alltså helt tokrutten.

Jag har orkat de sista veckorna med tanken på att J snart har semester och att jag då kommer att få sova. Igår var J's sista arbetsdag och då bryter jag ihop.

Igår kväll var jag så trött att jag grät när baby J började skrika efter sista kvällsamningen. J kom och bar honom i en halvtimme, sedan fick han snutta lite. Och sen somnade han. För att vakna upp skrikandes 40 minuter senare. Då grät jag igen medan jag försökte trösta honom. Klockan halv ett fick jag äntligen försöka somna själv. Sedan vaknade nog baby J bara två gånger till under natten, men jag var vaken väldigt länge båda gångerna. När han sedan ville ha mat kvart i sex så grät jag igen medan jag ammade. Efter matningen fick jag min längsta sovperiod, baby J sov ända till klockan nio. Tyvärr är han inte hungrig direkt han vaknar på morgonen, men vid halv elva fick jag somna om igen, och så sov jag en timme till. Givetvis grät jag en skvätt när jag pratade med J om hur trött jag är.

Nu är det tyst och lugnt i huset. Jag har ätit frukost framför datorn och bara slappat. J och baby J är visst ute. Gud så skönt!

Läkarkontroll med vaccination på BCV igår. Lite drygt 5 1/2 månad så är baby J 62,5 cm lång och väger 6135 gram. Inte den största killen, men min sötis! Han har dalat lite till på viktkurvan, men inte så mycket att det är nåt att oroa sig över.

Däremot fick jag remiss till dietist för att få hjälp med att utreda om han har några fler allergier/överkänsligheter och för att få hjälp med att pröva olika strategier för att börja med annan mat. Hans mage är ju av det känsligare slaget och klarar inte av annan föda än bröstmjölk än, då får han magknip och hemska gaser som han inte får ut på egen hand.

Vi provade Nutramigen igår kväll också (mjölkproteinfri ersättning), när baby J var superhungrig. Oj, så arg han blev! Det var nog det äckligaste han har fått smaka, i hans mening. Så då testade jag och J också. Fy f*n vad det smakade illa. Smaken satt kvar länge, så länge att jag blev tvungen att baka en kladdkaka för att överleva...

Det gick bättre med vaccinationen den här gången. Han skrek lika högt, men var lättare att trösta. På kvällen var han skrikig och gnällig men fick ligga och snutta vid mitt bröst efter han ätit, så då var han lugn och sov mest även om han småsnyftade i sömnen. Han hade 38,2 grader när han skulle sova, men var lugn och sov som han brukar. Dvs lite oroligt på förnatten på grund av värmen.

Jag är så trött, och längtar, längtar, längtar till imorgon. Då startar J sin semester vilket kommer innebära möjligheter till sovmorgon för mig. Härligt!

Vi har haft ett par sämre veckor. Baby J har sovit oroligt och jag blir väckt och försöker söva om honom. Sedan har jag svårt att somna om och så vaknar baby J igen. Jag är trött och sliten. Riktigt sliten. Det känns så bra att J börjar sin semester om en vecka. Då finns i varje fall möjlighet till sovmorgon. Åh, så jag längtar!

Stora grejer händer här - baby J käkar gröt så det sprutar ur öronen. Eller inte, han åt en halv portion idag och gapade fortfarande efter mer. Underbart, underbart, underbart. Det innebär i min hjärna att vi snart kan lämna bort honom över ett mål och faktiskt gå ut tillsammans bara jag och J. Tjohooo!

Smakisar av potatispuré har också gått hem hos baby J. Tror det blir morot eller palsternacka vi ska testa närmast.

Tyvärr sover baby J sämre om nätterna. Han vaknar till två-tre gånger och behöver sövas genom att vaggas i famnen, för att sedan vakna mellan sex och halv sju. Liite för tidigt om jag får bestämma eftersom han sällan somnar före klockan 12. Och jag har blivit urkass på att somna om, så jag ligger vaken nån timme varje gång baby J vaknar. Det är dumt av mig att använda tiden så.

Jag hoppas på bättring och lugnare nätter snarast.

Ja, utveckling är på gång! Baby J har klarat av att flytta en leksak från vänster till höger hand och sedan tillbaka igen. Han sitter och känner på sina fötter och lyckas med att föra ihop händerna, fånga en leksak och föra den till munnen. Han gör några nya ljud och ser med stort intresse på när djuren rör sig runt omkring honom.

I samband med detta är han gnälligare, klängingare och svårare att natta. Han vill amma minst en timme, oftast en och en halv och har ändå svårt att somna på kvällen. Igår höll vi på till klockan 00:30 innna han somnade för natten.

Hoppas att han kommer ur den här utvecklingsfasen med en massa nya färdigheter och med samma härliga sömncykel som han hade när han gick in i den...

Usch så sur jag är idag. J höll mig vaken i drygt två timmar i natt när han låg och vred och vände sig i sängen. Baby J han var tyst och sov, min älskade unge. Jag surar idag. Och skyller på sömnbristen.

Just nu ligger baby J och sover på min arm. Jag blir fortfarande förvånad över att det helt plötsligt är naptime för honom.  Jag tror att han ska vara vaken länge till, men så hör man det där gnället och får skynda sig att söva så det inte går för långt.

Det vore ju bättre om han sov två-tre rejäla stunder per dag, istället för fem-sex som han gör nu. Men det reder väl kanske upp sig så småningom. Och fick jag önska mer saker så skulle jag inte tacka nej till att han skulle somna av sig själv så vi skulle slippa bärandet och vaggandet. Men det hoppas jag också på att det ska reda upp sig...

Kan man beställa energi någonstans? Jag kan inte klaga på att jag inte sover - för det gör jag. Min allra bästa, älskade baby J sover som en gud. Det har han gjort nu i tre nätter. Och jag har sedan fortsatt att sova i ytterligare 1,5 - 2 timmar efter första amningen. Jag sover alltså 11-12 timmar med endast ett uppvak. Galet mycket!

Men. Istället har jag huvudvärk, kliande ögon och en täthet i bihålorna. Jag är trött och orkeslös. Jag orkar inte ens gå ut i det vackra vårvädret.

Idag fick baby J syn på sina fötter. Han verkade glad, men har tyvärr ingen aning om hur han ska nå ned till dem!