Senaste inläggen

Av Nori - 31 januari 2011 18:03

Lilla J måste ha hört bön, eller var det önskeguden kanske. I natt sov han och sov fram till klockan 01:30, sen var han vaken i 1,5 timme och sen somnade han igen. Morgon gjorde han klockan 04:50.


Natten var alltså hur bra som helst ur uppvaknande-perspektiv, däremot ur mitt sömnperspektiv inte så kul med tanke på den långa vakenperioden. Och för att katterna väckte mig upprepade gånger, så sur jag var på dem! Men herregud, att lilla J bara vaknade en gång måste jag ju se som ett mirakel trots allt. 


Sen fattar jag inte varför han ska upp före fem fastän han är så trött? Helst av allt vill han somna igen redan klockan sju. Men se, det får han inte, utan lilla J får vackert vänta till halv nio i alla fall.


Idag har J haft dåligt tålamod med lilla J. Jag känner igen mig, för det har ju jag också nu och då, men ändå blir jag irriterad när J inte orkar. Fräser ifrån, säger att han inte får prata på det viset. På samma vis jag själv gjort flera gånger. Jag är taskig och orättvis.


ANNONS
Av Nori - 29 januari 2011 21:29

Idag har lilla J firat sin födelsedag med far- och morföräldrar. Givetvis blev det en hel del presenter. Papperet och kartongerna var roliga ganska länge innan han kom på att det var härligt att åka bobby-car. Att vara i centrum var också himla fint tyckte lilla J. Alltid var det nån som tittade och pratade, tänk att aldrig behöva be om uppmärksamhet!


Jag fyndade barnböcker för en krona styck och en verktygslåda i plast full med verktyg, ett par röda byxor i storlek 74 och en sandkake-form, allt för det fashionabla priset 62 kronor. Ett lyckat köp och jag kände mig glad när jag körde hem. 


Nu sitter jag och gruvar mig inför natten. Igår sov jag totalt 1,5 timmar fram till kl. 06, sen ville lilla J stiga upp. Då fick J ta över och jag fick sova ett par timmar innan jag behövde kliva upp för att fixa i ordning lunchen vi skulle bjuda gästerna på.


Jag gruvar mig lite inför natten, det verkar bli en vakna-varje-timme-natt. I alla fall så har kvällen varit så sedan läggningen. Nästan så det känns bättre att inte sova alls.

ANNONS
Av Nori - 28 januari 2011 10:32

Ibland får man som man vill, fast på ett annat sätt än det man tänkt. Som i natt till exempel. Hur många gånger har jag sagt att jag så önskar att bara få ett till två uppvak per natt? Att det är önskedrömmen?


Inatt fick jag det. Lilla J vaknade klockan 22:30 och klockan 01. Så långt allt väl, även om han var vaken lite väl länge, drygt en timme vid båda tillfällena. Sen gjorde han morgon kl. 04:30. Då önskade jag av hela mitt hjärta att det skulle vara uppvak nummer tre. Men efter att försökt få honom att somna om i drygt en halvtimme var det dags att inse att det inte funkade. Han skulle inte sova mer.


Så nu har det då hänt, min dröm, men inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag tror att jag ska vara lite mer noggrann i mina önskedrömmar hädanefter. Jag önskar mig 1-2 korta uppvak per natt och ingen morgon förrän tidigast kl. 05:30, helst 06:00. Tack önskeguden!

Av Nori - 27 januari 2011 15:03

Igår fyllde baby J, lilla J, alltså ett år. Han fick fira genom att äta päron själv. Det var kul att se hur han försökta få upp sista småbitarna som bara halkade iväg. Att det är gott har vi märkt eftersom det är svårare att få i honom kött och potatis när det finns päron, men det kändes skönt i mammahjärtat att han fick sitta med vid köksbordet och äta tillsammans med oss.


Middag är mer än mat, det är också samvaro och det har varit så tråkigt att han inte kunnat vara delaktig med oss. Det har inte funkat att han suttit med vid bordet med nån leksak eller så för det har han inte velat. Alls. Men päron, det är grejen!


Nu äter lilla J en matsked sötpotatis, en matsked fett, en matsked kött, en matsked päron och två teskedar kyckling. Han dricker välling fyra gånger och äter ersättning en eller två gånger. Och ingen gång äter han på natten längre.


Sen vi slutade med nattmaten äter han mer på dagen. Det blir större mål istället för småslattar, så den vedertagna sanningen att barn äter bättre om man begränsar nattmaten stämde hos oss i alla fall. Fast upp till fem månader behöver bebisar tydligen mat på natten rent fysiologiskt, om de så önskar.


Jag kan inte fatta att han funnits med oss i ett år redan. Min älskade unge!

Av Nori - 25 januari 2011 21:22

Jag är trött. Skittrött. Sista nätterna har inte varit särskilt roliga. Baby J har förvisso sovit lite bättre under kvällen, fram till tolv ungefär, men sen har han sovit lite och illa och haft långa vakenperioder. Skitjobbigt, det känns som om jag får så lite nytta av att han sover bättre på kvällskvisten. Inget eller ett uppvak bara.


Jag är förkyld också, det är väl därför som det känns värre än vanligt. Kanske. Jag längtar inte till att börja jobba, då kommer jag väl att få lägga mig kl. 19 för att få ihop lite sovtimmar så jag orkar fokusera på arbetet.


Fast samtidigt känns det så roligt att få göra nåt annat, lägga energi på nåt annat än lilla J. Det kan jag behöva faktiskt. Få cred för nåt annat än vara mamma- Få använda hjärnan och lösa lite större problem än hålla mat- och sovtider och byta blöjor och trösta ledsen kille. Bara jag orkar.


Av Nori - 24 januari 2011 09:15

I helgen har det hänt nåt med baby J. Han har kunnat sitta i våra knän i flera minuter, ibland nästan i tio, utan att slingra sig och utan att vilja gå ned. Detta har aldrig hänt förut och känns såklart som en väldigt rolig utveckling. Hittills har ju baby J:s dagar mestadels bestått av fysisk aktivitet och att bli buren.


Varför han vill sitta har ingenting att göra med att han tycker om att mysa med sin mamma eller pappa. Nej, baby J har kommit på hur kul det är att bläddra i böcker, fast bara i dem som har en flik som man viker ut. Och läsa i boken, nej, nej, det är inte intressant. Det är bara kul att bläddra och känna och slicka på bilderna.


Ibland är det kul att sitta och öppna och stänga dragkedjan i en gammal necessär också. Lite pillrigt, men kul.


Jag hoppas att han kommer att tycka om att läsa böcker också. Som sin mamma.

Av Nori - 23 januari 2011 21:50

Lilla baby J sover sämre än någonsin, skulle jag just skriva, men det är ju inte sant. Han sover inte sämre än någonsin, men ungefär lika dåligt. Alltså med 8-10 uppvaknanden per natt då han är ganska svårsövd och man får antingen lägga ned honom sjutton gånger eller hålla fast honom så han gråter, för att han sedan ska slappna av. Och buffa och stryka ben och rygg, som ingår i båda alternativen. Inget av sätten känns så himla roliga och mitt tålamod och humör börjar tryta.


Så, jag och J har gjort en plan tillsammans där vi ska vara ännu tydligare med nedvarvning och nattningsrutiner. Vi ska försöka introducera musik, en snutte och en nyckelfras. Det ska sedan underlätta vid omsövningar på natten är det tänkt. Vi får väl se... Jag ska ge det tio dagar utan att jag analyserar hur det går, men jag hoppas vid gud att jag kan se några förbättringar efter dessa dagar!


Problemen vi har är nog två. Det första är att baby J vaknar när han går upp i sömncykeln, som jag har förstått gör inte alla det. Det andra är att han reser sig upp direkt när han är på väg att vakna. Om han inte gjorde det skulle det finnas en större chans att han kunde somna om på egen hand. Eller, det blir ju tre problem. Han somnar inte om på egen hand heller.


Det blir tio jobbiga dagar för mig, eftersom tanken är att baby J ska sova i sin säng. Då kan jag inte ligga och halvsova själv samtidigt som jag söver om honom utan jag måste stå och frysa (trots varm pyjamas och inlindad i en filt) dubbelvikt för att sedan ha svårt att somna om själv när jag äntligen får krypa ned under täcket. Jag fattar inte att jag har så svårt att somna om fastän jag är så trött.


Det är som om allting blir fel när jag vaknar knäppt i min sömncykel och dessutom kan jag verkligen inte sova om jag är kall. Så bra det var under graviditeten och i början med alla amningshormoner, då var jag riktigt varm och skön och kunde till och med sova utan pyjamas.

Av Nori - 18 januari 2011 13:53

Jag är så arg nu för tiden. Sista veckan har jag snäst och skällt på J för småsaker. Jag har skämts efteråt och ångrat mig. Idag gick det dessutom ut över baby J.


Han har inte velat äta de sista tre dagarna. Ätit halvdåligt med välling och ersättning och vägrat äta potatisen och köttet. Det stressar mig nåt oerhört. Det är ju inga mängder vi pratar om, utan en matsked av varje...


I dag blev jag arg på honom när han satt och lekte och tramsade. Och det är väl okej, att jag blir arg, men att skrika på honom är inte riktigt så som jag vill bete mig. Dels vill jag inte att det ska bli en maktkamp kring matsituationen, jag vill inte att det ska bli laddat. Dels vill jag inte skrika och härja utan det vore så mycket bättre att bara avbryta innan det sker.


Jag förstår inte vad det är med mig? Efter att jag hade skrikit på baby J började jag gråta. Jag vill inte ha det så här längre. Jag vill inte ha så lite ork och så lite tålamod. Jag vill orka. Och så har oron börjat komma för hur jag ska klara mitt jobb. Jag orkar ju ingenting i vardagen, mycket känns jobbigt och trist. Det händer så lite roliga saker, och när de väl händer har jag ingen barnvakt eller för lite ork att det bara känns jobbigt i alla fall.


Sista veckorna har jag bakat en massa, det brukar betyda att jag inte är på så himla bra humör, för då tröstar jag mig med sött.


Nej, jag vet inte. Jag sover varken bättre eller sämre än vad jag gjort den sista månaden så jag tror inte att det är därför jag känner mig så arg. Varför är jag så irriterad? Mest på J, fast han inte förtjänar det. Att skylla på förkylning och huvudvärk känns inte heller rimligt. Är sur på livet just nu.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se