Lilla J måste ha hört bön, eller var det önskeguden kanske. I natt sov han och sov fram till klockan 01:30, sen var han vaken i 1,5 timme och sen somnade han igen. Morgon gjorde han klockan 04:50.

Natten var alltså hur bra som helst ur uppvaknande-perspektiv, däremot ur mitt sömnperspektiv inte så kul med tanke på den långa vakenperioden. Och för att katterna väckte mig upprepade gånger, så sur jag var på dem! Men herregud, att lilla J bara vaknade en gång måste jag ju se som ett mirakel trots allt. 

Sen fattar jag inte varför han ska upp före fem fastän han är så trött? Helst av allt vill han somna igen redan klockan sju. Men se, det får han inte, utan lilla J får vackert vänta till halv nio i alla fall.

Idag har J haft dåligt tålamod med lilla J. Jag känner igen mig, för det har ju jag också nu och då, men ändå blir jag irriterad när J inte orkar. Fräser ifrån, säger att han inte får prata på det viset. På samma vis jag själv gjort flera gånger. Jag är taskig och orättvis.