Baby J är svårare än någonsin att söva. Han skriker och gråter och kryper och ställer sig upp i sängen hela tiden. Det tar lång tid innan vi slutligen kan få honom att somna. De sista två nätterna har han som tur är sovit både två timmar och tre timmar i sträck och däremellan de vanliga 40-60 minuters stunderna.

Jag är glad för förbättringen, men är fortfarande sliten och trött. I morse fick jag sovmorgon när min mamma kom. När jag och baby J tog en promenad efter lunch så stannade hon kvar och städade och vek tvätt. Jag skäms lite men är samtidigt jätteglad och tacksam för all hjälp. Tudelat, verkligen.

 

Anna

5 oktober 2010 19:33

Du kan alltid tänka på att det är fler som får likadan hjälp av sina mammor och jag skäms inte utan är bara evigt tacksam att jag har en sådan snäll mamma som ser var det är jag behöver hjälp med!
Jag tycker inte du ska "skämmas" över att be om hjälp för tänk dels som storamorran skrev dels på att du har ju inte samma avlastning från baby Js pappa som många andra mammor har. Du får helt enkelt pyssla ihop det kontaktnät - du gör det inte bara för din skull du gör ju det även för baby Js. Är du utvilad och glad så blir din relation till baby J bättre!
Du är så himla stark och jag beundrar dig!

 

Eleonore

6 oktober 2010 13:08

Du ska absolut inte skämmas för att du får lite avlastning. Njut i stället!

http://www.keeta.se

 

Lilla Mysan

6 oktober 2010 13:41

Skönt att du kan få lite hjälp och jag kan relatera till den där skammen, hur onödig den än är! Man känner sig liksom värdelös när man inte orkar det kan tycker att man borde orka. Men det är bara man själv som ställer de där kraven på en, hade det gällt någon annan tycker man inte alls att den människan behöver skämmas och känna sig värdelös. Så brukar jag tänka - om jag hade varit någon annan, vad hade jag sagt till den människan då?

http://lillamysan.se

 

Nori

7 oktober 2010 13:27

Tack för era kommentarer! Jag ska verkligen, verkligen försöka att komma förbi den där skamkänslan eftersom den också stjäl energi. Glad och tacksam är det jag vill vara.

Och Anna - tack för att du nyanserar min bild av mig själv.

http://nori.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tack och lov så kändes livet som vanligt igen efter en vanlig natts sömn. Det är konstigt att det går att tappa livsglädjen så lätt. Det gör mig lite nervös inför bebisens ankomst. Jag hoppas jag får en hög dos av pigghetshormoner vid förlossningen! ...

Har fått fler kommentarer om att jag verkar må bättre i den här graviditeten. Det gör att jag inte oroar mig (lika mycket) för vikten längre. Redan 26+6.   Men idag, nä, idag är en hemsk dag. Tårarna rinner av trötthet. Lilla J vaknade tre gånger...

Är hängig igen efter ytterligare en ny förkylning. Jag är jäkligt less just nu. Måtte förkylningssäsongen sluta nu!   Annars är jag fortsatta sjukskriven 25 procent. Sammandragningarna har minskat, jag vaknar inte längre av smärtsamma sammandragn...

Vi har intensifierat husletandet de sista veckorna. Att det ska vara så himla svårt att hitta ett större hus? Det är alltid något som vi inte gillar. I onsdags så tittade vi på ett hus som vi älskade både tomten och planlösningen på. Besiktningen vis...

Hej vad tiden går. Om en vecka är det halvtid! Jag börjar faktiskt tro att jag kommer att slippa hemska sammandragningar som gör att jag måste vara sjukskriven. I förra graviditeten var jag nämligen redan sjukskriven och beordrad vila, vila, vila vid...