Alla inlägg den 5 februari 2010

Av Nori - 5 februari 2010 13:30

26 januari


På tisdag den 26 januari var vi tillbaka på förlossningen klockan 08:00, då blev vi för första gången inte mottagna i inskrivningsrummet utan fick komma direkt in i en förlossningssal. Först kördes en CTG-kurva och sedan kom läkaren och gjorde en gynundersökning. Hon konstaterade att jag var öppen fyra centimeter och ordinerade oxytocin-dropp.


Först fick jag en kanyl insatt, fick en pencillinspruta på grund av den tidiga vattenavgången och infektionsrisken, sedan startades droppet och därefter satt jag fast i droppställningen, pulsmätaren på ringfingret och CTG-apparaten.


Jag kände genast att sammandragningarna blev mer regelbundna och något mer kännbara, men inte värre än att jag kunde läsa lite i den bok jag hade med mig. Jag försökte att stå och sitta omväxlande eftersom jag läst att stå upp snabbar på förloppet.


Strax före klockan 11 fick jag koncentrera mig ordentligt på att andas djupt för att inte låta smärtan ta över. Samtidigt kom J med lunch och jag åt lite kokta morötter och makaroner mellan värkarna. J fick korven och grönsalladen.


När jag ätit klart hjälpte barnmorskestudenten mig att ställa mig i knästående i sängen och luta över sängryggen. Jag kände mig genast illamående och en ökande smärta så jag bad att få testa lustgas. Jag trodde att illamåendet berodde på att jag fick så ont att jag inte kunde hantera smärtan medan barnmorskan sa att det kan vara för att bebisen ska passera spinaeknölarna.


Jag knästod några få värkar, provade sedan sitta på en pilatesboll, men redan efter den första värken på bollen sa barnmorskan att jag börjat låta annorlunda och ville kolla hur långt jag kommit.


De hjälpte mig upp i ryggliggande och klockan 11:15  konstaterades att jag var öppen sju centimeter och att det fanns en buktande fosterhinna. De tog hål på den och jag låg ett tag på sidan, men vände ganska snart tillbaka till rygg. Då bad jag om att få sitta, så ryggdelen på sängen höjdes upp.


Efter det att den sista fosterhinnan spräcktes var värkarna väldigt smärtsamma och jag sög i mig lustgas för allt vad jag var värd. Jag hörde mig själv skrika och bröla att det gjorde ont och mitt ansikte skrynklade ihop sig som ett russin. Antagligen spände jag mig i resten av kroppen också. Jag blundade både mellan värkarna när jag försökte att slappna och och under värkarna när jag sög in luftgasen. Jag var i min egen värld och kom bara till "verkligheten" när barnmorskan eller barnmorskestudenten verkligen sökte och krävde kontakt. Det var i varje fall riktigt jobbigt och jag minns inte hur tiden förflöt och hur lång tid allting tog, men klockan 12:50 startade mina krystvärkar.


Då minns jag att barnmorskestudenten sa åt mig att jag fick lägga bort lustgasen. Första tanken var "Nej, den släpper jag inte!" men jag hann hejda mig och sa ingenting för jag tänkte att det nog var så att jag behövde känna smärtan för att kunna krysta. Sedan försökte hon instruera mig hur jag skulle göra när jag skulle krysta. Jag minns att hon sa att jag skulle föra hakan mot bröstet så ryggen blev som ett "c" och att jag trycka på som när jag behövde bajsa. De la upp mina ben i benstöden och fällde fram några hantag som jag kunde hålla mig i.


Jag tror inte att jag gjorde nåt av det som hon sa, och jag vet att hon upprepade sig och att hon sa att jag inte skulle skrika utan ta ett djupt andetag och hålla kvar luften när jag krystade. Det gjorde ont, ont, ont och det kändes som om hon stoppade upp ett finger och slet bakåt mot ändtarmen.


Jag krystade till klockan 13:16 och sedan var han ute. Jag tittade på när de drog fram axlarna för då sa jag nåt om hur ont det gjorde och barnmorskan sa att det gör ont när axlarna ska förbi.


De la upp honom på min mage och la handdukar om honom. J tog även fram den lilla mössan vi hade med oss och den sattes på. Sedan frågade de om vi kollat vad det blev för nåt och jag lyfte upp honom och såg att det var en kille!


Barnmorskestudenten kände på magen och drog lite i navelsträngen och bad att jag skulle krysta lite för att få loss moderkakan. Jag pressade litegrann och den kom ut tio minuter efter födseln.


Sedan började det som jag tyckte var obehagligt. Jag skulle sys. Först fick jag några bedövningssprutor och bedövningsspray så själva stygnen gjorde egentligen inte så ont, utan det var bökandet och stökandet där nere som var jobbigt. Jag skakade i benen, frös litegrann och låg och spände mig så det var inte skönt. Det var väldigt jobbigt. Ungefär tjugo minuter höll barnmorskestudenten på att sy under översyn av barnmorskan.


Läkarstudenten som också var med under förlossningen assisterade mig och J genom att ta en bild på oss alla tre, det var väl ungefär det han bidrog med. Eller jo, han hämtade vatten till mig också.


Vi låg kvar i förlossningssängen i knappt 1,5 timme. Sedan var jag upp och kissade och lämnade en hel hög med blod efter mig som jag inte orkade städa upp. Jag fick smärtstillande mot eftervärkarna. Under tiden åt jag banan, powerbar och mackor som vi fick in. Lille killen låg på min mage hela tiden. Och han var så söt!


Strax före kl 16 flyttades vi till BB-rummet. Jag fick blodtrycksfall och fick  använda svävare och jag kröp direkt upp i sängen och la mig för att vila. Det kändes inte direkt skönt mellan benen.


På kvällen började jag fundera över förlossningen och fick då känslor av rädsla. Det kom liksom i efterhand att jag det hade gått så fort och att jag inte haft någon koll på det som hände. Jag kände mig ganska rädd och illa till mods. Pratade lite med J om hur det varit och fick några luckor ifyllda men hade kvar en obehagskänsla.


Nästa dag kom en snäll barnmorska och frågade om jag ville se journalen. Då jag hade läst den och frågat henne om några detaljer kändes det mycket bättre. Då återfick jag lite kontroll över förloppet.



Skapa flashcards