Alla inlägg under september 2009

Av Nori - 22 september 2009 18:20

Fy fan, dagen har inte varit rolig. Om jag ska vara riktigt ärlig så hade magen (och därmed jag) fått nog efter 2,5-3 timmar. Vilade 30 min på lunchen och orkade sedan med en knapp timme till. Men mötet var inte slut förrän drygt en timme efter det. Usch! Magen kändes ungefär likadan som den gjorde förra måndagen när jag på uppmaning av barnmorskan tog taxi hem från jobbet.


Har vilat sedan jag kom hem, men sammandragningarna har inte minskat alls. Kan konstatera att det helt enkelt blev för jobbigt idag. Ganska irriterande att märka det, med tanke på att jag endast deltog i ett möte, sittande dessutom.


Imorgon ska jag vara hemma och jobba det jag orkar. Liggandes.

Av Nori - 22 september 2009 08:07

I går kväll lugnade inte sammandragningarna ned sig som de brukade, utan fortsatte med samma intensitiet som under eftermiddagen. Har sovit crappy för jag har vaknat ofta. Nu på morgonen har jag också haft sammandragningar, och då brukar det ju vara lugnt, så det känns som om kroppen ligger ett par timmar före "normal" tid.


Får se hur det går att jobba idag. Jag bävar faktiskt lite.

Av Nori - 21 september 2009 19:16

Klarade 1,5 timme på jobbet idag innan sammandragningarna drog igång. Fick hantera en del strul och förstod att jag var stressad när jag märkte att jag hade axlarna uppe under öronen. Känns inte optimalt att vara på jobbet, försöka hinna med det viktigaste, känna att jag inte gör det och märka att sammandragningarna ökar när jag faktiskt trodde att jag inte skulle få några idag.


Näe, måste nog försöka med ett annat upplägg. Färre timmar på jobbet och lite mer jobb hemma kanske skulle kännas bättre?


Har legat helal eftermiddagen utan att sammandragningarna minskat. Vad skulle hända om jag struntade i att jag har dem och gick ut på en ordentlig promenad?

Av Nori - 20 september 2009 12:00

I och med att jag sitter här med sammandragningar och halvtidssjukskrivning i vecka 19 vågar jag inte riktigt tro på att det kommer att gå bra med graviditeten.


Först var det de tolv jobbiga första veckorna där jag nästan aldrig tillät mig att känna glädje över att vara gravid, jag var så orolig att det skulle sluta med ett missfall och att det då skulle kännas värre för att jag hunnit planera och känna efter.


Sedan blev det en lång transportsträcka till vecka 18 då vi skulle på rutinultraljud - då skulle jag våga börja tro och börja planera! Oj, så jag längtade, veckorna gick så sakta, så sakta och äntligen var dagen kommen! Vi fick se vår bebis och allting såg bara bra ut! Samma vecka berättade jag för alla på jobbet och jag hann börja slappna av och känna efter.


Fyra dagar efter ultraljudet började jag känna sammandragningar som blev fler och fler för varje dygn. Efter att ha pratat med barnmorska och beskrivit hur ofta och hur det kändes tog jag taxi hem från jobbet i måndags och tillbringade all tid till och med torsdag fram till läkarbesöket liggandes i sängen och soffan.


Efter undersökningen i torsdags blev jag halvtidssjukskriven och tillsagd att lyssna på kroppen och inte göra saker som ökade på sammandragningarna.


Föräldraskap var det jag hade tänkt att skriva om, men summa summarum, det verkar som om jag har svårt att se att det faktiskt kommer att sluta med ett föräldraskap nu när allting känns så osäkert... Jag skulle vilja fundera över hur vi smartast ska dela på föräldraledigheten och vilken barnvagn och annat vi behöver skaffa, men det är svårt att släppa oron.

Av Nori - 20 september 2009 08:48

Har precis ätit frukost. Känner mig dock inte så pigg och utvilad för jag har inte haft nån kul natt utan legat vaken ett par timmar pga sammandragningarna.


Inte nog med det, vägde mig i morse också och på de senaste fem dagarna har jag gått upp 1,5 kg. Inte bra, men jag antar att det beror på att jag inte längre kan motionera. Jag fattar dock inte hur jag ska bära mig åt för att inte fortsätta uppgången i samma takt? Jag är ju en sån som inte känner när jag är mätt, utan som de senaste åren lärt mig hur stora portioner som är normalt för mig att äta. Ytterligare en utmaning alltså, det finns ju bara alternativet att äta mindre kvar eftersom det inte går att motionera. Usch så svårt!


Ont i kroppen har jag också på grund av att jag inte får röra mig som jag vill. Ryggen och nacken vill inte ta det så här lugnt! Och inte jag heller... Snälla, snälla sammandragningar försvinn nu!!!

Av Nori - 19 september 2009 18:05

Sitter i soffan med jobbiga sammandragningar igen. Tog det lugnt hela morgonen och förmiddagen och allting kändes bra. Efter att ha ätit lunch tog jag bilen in till stan och gjorde några ärenden. Jag gick i långsam takt i ett par affärer, hela rundan och färden tillbaka hem tog knappt en timme. Tyvärr så blev sammandragningarna kraftigare och kom oftare och oftare under min utflykt.Fick vila lite då och då. Bar en ganska tung påse en liten bit, och det fick jag snabbt upptäcka att kroppen inte alls gillade. Sluthandlat hädanefter!


Låg i soffan och vilade och läste tidningen i ett par timmar när jag kom hem och det hela lugnade ner sig till normal sammandragningstakt igen. Tack P för att du höll mig sällskap i telefonen! Sedan steg jag upp, micrade middag och plockade in i diskmaskinen och nu sitter jag här igen med större aktivitet än vanligt. Igen. Jävla skit!


Jag blir alldeles pillrig i kroppen och vill bara ut och röra på mig! Att gå från att promenera två timmar per dag till att långsamt tassa omkring lite inomhus är så jobbigt.

Av Nori - 18 september 2009 21:09

Sammandragningarna "som vanligt" första tre timmarna på jobbet, sedan kraftigare och mer smärtsamma. På eftermiddagen kom de ungefär i samma intervaller som tidigare under i veckan, men lite kraftigare än när jag varit i vila. Gick hem från jobbet efter fyra timmar.


Öm och lite svullen i underlivet efter undersökningen av livmodertappen igår. Brunt blod/flytningar i morse. Undersökningen visade att jag var helt stängd trots 50-60 sammandragningar, i vila, per dag i sex dagar, tappens längd 33 mm. Hoppas det fortsätter så, vill inte tänka på vad som händer med bebben annars... Vecka 19 är ingen bra vecka för förlossning. Skönt iaf att det såg bra ut så långt, känner mig lugnare än vad jag gjorde i måndags när trycket var så otroligt starkt nedåt.

Tidigare månad - Senare månad
Skapa flashcards