Igår eftermiddag och kväll trodde jag nästan att sammandragningarna hade lämnat min kropp och slutat. Det var så lugnt och fridfullt. Antagligen för att jag fått tre dagar på rad då jag verkligen inte gjort någonting riktigt ansträngande. Hoppet steg!

Inatt vaknade jag några gånger av sammandragningarna men det kändes ändå som om det var helt okej. Morgonen blev lugn, var på jobbet kl. 08:00, kände inga sammandragningar alls fram till kl. 11:00 då jag hade tid för läkarbesöket.

Han klämde lite på livmodern med fick inte heller igång den. Hurra! Även om jag hade börjat känna att jag blivit tyngre och mer spänd var det inga regelrätta sammandragningar. Livmodertappen var fortfarande hård och stängd. Tyvärr kunde han inte riktigt mäta tappem ordentligt pga det gjorde ont med ultraljudet när han ville vinkla upp för att se ordentligt.

I varje fall blev jag halvtidssjukskriven i ytterligare fyra veckor och sen ska min ordinarie barnmorska kolla tappen. Läkaren bedömde att det inte är risk för förtidsbörd utan att sammandragningarna bara är besvärliga och tröttande. Orsak fortfarande oklar med andra ord.

Åkte hem, åt lunch och kände mig glad för att det kändes så bra. Men det skulle jag inte ha gjort, för så fort jag la mig efter lunchen så drog det igång ordentligt. Sammandragningarna var tillbaka.

Jag får nog acceptera att så länge som jag ska jobba kommer jag att ha sammandragningar, men jag får lita på det läkaren säger - att de är ofarliga. Så på det stora hela känns det ändå bra idag, trots sammandragningarna!